Till innehåll på sidan

Anna Whitlock - en framsynt feminist

Anna Whitlock var på sin tid en pionjär inom skol- och socialpolitik. Som utbildad lärare insåg hon klarare än många kunskapens värde.

Pedagogisk grundsyn

Utbildning och folkbildning var ledstjärnor för Anna Whitlock och hon förenade sitt engagemang i olika föreningar och integrerade frågan om kvinnors rösträtt med skolpolitik och socialpolitik.

Författaren och pedagagoen Ellen Key, som var samtida med Anna Whitlock, beskrev Anna Whitlocks pedagogiska grundsyn, det som kallas realism, som:

…intryck av verkligheten istället för den torra bokstavslärdomen. Insikter vunna på den egna iakttagelsens väg istället för på lärarens ord. Bildning vunnen på de egna försökens och den egna eftertankens, den egna tillägnelsens långsamma väg, istället för det snabba inproppandets. Åsikter, erövrade av det egna sanningssökandet, icke skänkta genom övermänskliga bud… Att väcka egen forskningslust, egen frågvishet …att ge mod till ärlighet… är vägen till utvecklandet av en egen verklig livsåskådning.

Samskola för flickor och pojkar

Anna Whitlock omsatte sitt engagemang i utbildningsfrågor genom att starta egna skolor, den mest kända är Whitlockska samskolan där pojkar och flickor gick tillsammans i samma skola.

Hennes uppfattning var att flickor och pojkar borde få samma uppfostran och utrustas med lika möjligheter i livet. Av den anledningen skulle både pojkar och flickor praktisera syslöjd, träslöjd och ha hemkunskap.

Hon införde också sexualundervisning, vilket ansågs mycket radikalt.

Bryter mot normen

Whitlockska samskolan tillämpade ny pedagogik med fria ämnesval, koncentrationsläsning, omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete, självstyrande elevråd och religionsfrihet.

Studiebesök och exkursioner var viktiga inslag.

Anna Whitlock anlitade lärare från samtidens mest kända kulturelit, många som fanns i hennes bekantskapskrets. Två av dem var Elsa Beskow och Ellen Key, varav den senare var en av de viktigaste reformpedagogerna från denna tid.

Sigrid Björklund skriver i sin bok om Anna Whitlock att ”hon ville inte bara ge sina elever fakta utan även ge deras fantasi och känsla näring, ställa dem i kontakt med verkligheten och med samtidens allmänna intressen, göra dem till goda människor och kulturmänniskor” (s. 44).

Rösträtt för kvinnor

Anna Whitlock var en av de ledande inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt som kämpade för rösträtt för kvinnor.  Hon var inte bara dess första ordförande, utan också den som innehade detta förtroendeuppdrag längst tid.

Hon engagerade sig också i Föreningen för socialt arbete, Frisinnade kvinnor och i det liberala partiet samt var en av förgrundsgestalterna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem.

TV-serien Fröken Frimans krig som gick på Svt har hämtat inspiration från hennes liv.

Intervju med författaren Anders Johnson

I filmen ser vi författaren Anders Johson intervjuas av svensk- och religionsläraren Katarina Lycken Rüter om Anna Whitlock som pedagog och pionjär. Anders Johnson har skrivit biografin Anna Whitlock, reformpedagog och rösträttsledare. Intervjun gjordes den 10 januari 2020 på Anna Whitlocks gymnasium.

Källor

Citaten är hämtade ur Anna Whitlock – en svensk märkeskvinna av Sigrid Björklund, Stockholm 1931
Wikipedia - Anna Whitlock
Wikipedia – Svenska hem
Kvinnors kamp för kunskap från Göteborgs universitetsbibliotek, hämtad 20170913

Dela:
Kategorier: